Bakslag förra veckan, den stora tröttheten hoppade över mig efter arbetstid. Ledsen för att livet var så tröttsamt och enformigt, då jag reser mycket varannan vecka, så tog jag i lite mer med mat för att belöna mig och orka. Inte med kebabtallrik, Estrellachips, OLW bågar, och efterrätt till maten, samt godispåse i bilen. Inte alls som förut, men mer än jag borde för att få en viktminskning. O hur dumt är inte det, när all hjälp står där framför mig, och jag tränar och har konstant träningsvärk. Till och med halvjoggade i spåret i lördags tills jag fick riktigt ont i vaden.
Har jag sagt att dessa personer som stöttar mig på Hässlöhuset är outtröttliga? Det är därför jag kommer lyckas, trots bakslag. Jag behöver vila mig lite också, inte vila med mat, utan sluta tokfara runt och skynda mig att göra allt, och lite till. Jag har ju högtryck i min verksamhet just nu fram till jul. Jag behöver göra saker som omhuldar mig. Så jag gick på Babben på konserthuset, jag hade matlag hemma med mina vuxna kids igår, i mitt fina kök. Och idag stannade jag hemma, bara jag, och slocknade igen som en PRAO elev efter första jobbdagen.
Köpt masssssssor med grönt, väger nu maten, eller tar bilder och skickar till Katarina för att få hjälp att tänka rätt med mina val av kost. Promenaden i morse fick räcka (som det står på mitt träningsschema) Imorgon ska jag göra styrkepass med Annika igen. Då är jag mer laddad att ta i ordentligt, även om det är galet tidigt att åka till ett gym 06.00 i min värld.
Nåväl, så är det. Och lika mycket som jag tror på min vilja till förändring av min livsstil, så tror Katarina och Philip stenhårt på min förmåga att klara av det. Så därför blev inte bakslaget långvarigare än några dagars lätthet med matportionerna denna gång.
Inför nästa helg så planerar jag att hålla ungefär samma kosthållning som jag gör i veckorna. Utom någon enstaka kväll. Jag ska även ta vardagspromenaden någon gång under dagen i raskt tempo utan att prompt åka till gymmet också varje dag. Det blir inte något bättre resultat om jag sliter på gymmet så mycket så jag tycker jag är "värd" för mycket mat på helgen. Det märkte jag förra veckan. Rätt onödig cirkel att hamna i. Träna för att över/feläta, uteäta och bli helt slut och inte ens ta en promenad utan välja jordnötter på kvällen för att piggna till. Nää, inget smart metod. Den skrotar vi nu. Fram med mellanmålen igen. Och bort totalt med slögloendet på dumburken som ger mig galet snackssug, det lägger jag inte tid på längre i veckorna. (förutom ev. bonde söker, och fredagen IDOL-finalerna, TV4 morgon, och repriserna på lö och sö med kockar och körer går bra, på gymmet helst tjockis-tv och matlagningsprogram) Jag menar att jag minimerar zappande och smaskande på kvällarna.
Förresten äter jag nog mest fel när jag inte är hemma. Jobbig insikt, jag som gillar att fly iväg. Men mellanmål, fyllt kylskåp och allt det där. Det är ju enklast hemma nu när jag har ett sånt fint nyrustat IKEA kök. Så nu har jag fyllt på, och ska ha mellanmål i alla väskor, frukt överallt och komma ihåg att dricka vatten.
Jag har klarat av att få in fysisk aktivitet högst på priolistan så gott som dagligen, minst en gång.
Dags att nu ta mer kontroll över ätandet. Alla dagar i veckan. Även under helgerna. Det kommer ge ännu mer resultat. Jag vet ju det. Och det känns bra. En storlek har jag krympt på sex veckors träning. Kanske hinner jag krympa ytterligare en eller två storlekar till jul. Det skulle kännas skönt att kunna röra mig mer obehindrat. Jag vill prova fler olika träningspass, och vill att kroppen ska orka hänga på.
Ser fram emot träningen imorgon faktiskt, märklig känsla. När jag vilat är jag mindre negativ och mitt gamla vanliga förändringsbenägna jag kommer fram igen. Skönt. Tack alla som peppar på olika sätt. Det betyder massor även om jag inte hinner med att säga det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar